Den nya industrin handlar inte om blåtand och bandbredd – den handlar om ett helt nytt sätt att angripa problem: maskinerna löser dem själva.
Arthur Samuel älskade att spela brädspelet dam. Det gjorde inte hans kollegor på IBM. Så han gjorde vad varje normal programmerare skulle ha gjort, han lärde datorn spela. Det som dock inte är normalt är att detta hände på 50-talet och att Samuel till slut lärde datorn att lära sig själv.
Han skapade ett program på sin dator så han kunde spela dam mot den. Han spelade och han vann. För datorn visste bara vad ett tillåtet drag var. Samuel däremot, kunde strategi. Så han skapade ett subprogram på datorn som i bakgrunden analyserade varje drag och sannolikheten att det leder till en vinst.
Han fortsatte spela mot datorn och fortsatte vinna.
Men sedan lämnade han datorn och lät den spela mot sig själv och därigenom samla på sig ännu mer data och bli ännu mer exakt i sin sannolikhetskalkyl. När han kom tillbaka och spelade mot datorn igen så förlorade han. Igen och igen.
I stället för att vi förklarar för datorerna i bilen hur den ska köra så säger vi: Här har du en massa data runt dig själv. Samla in den och lös problemet.
Arthur Samuel hade skapat en maskin som blivit bättre än han själv på en uppgift som han en gång lärt den. Kenneth Cukier, dataredaktör på The Economist, berättar historien om Samuel i sitt TED-talk från 2014 och drar paralleller till självkörande bilar.
– Det är en förändring i hur vi angriper problemen. I stället för att vi förklarar för datorerna i bilen hur den ska köra så säger vi: Här har du en massa data runt dig själv. Samla in den och lös problemet. Du får själv lista ut om det där är ett trafikljus, om trafikljuset är rött eller grönt och om det betyder att du ska stanna eller köra.
Alla pratar i dag om Industri 4.0, Internet of Things, industriellt internet, industriell it, moln, big data, nyindustrialisering, cyberfysiska system och 5G. Men vad handlar det egentligen om?
– Det som är nytt och som gör att man pratar om den fjärde industrirevolutionen är att allt fler intelligenta enheter och sensorer samlar in, lagrar och behandlar alltmer data. Samtidigt blir både sensortekniken, den trådlösa kommunikationen och lagringskostnaden i molnet allt billigare, säger Tomas Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet Corporate Research.
Internet of things handlar alltså om att våra prylar och maskiner kopplas upp mot molnet och skapar gigantiska system där mängder av data kan sättas samman och analyseras automatiskt. Resultatet blir att maskinen kan få information på ett sätt som en människa aldrig skulle klara av, och den kan agera därefter.
Maskinen blir expert på sin uppgift, inte du.
Det handlar om att skapa helt nya värden för hur vi samarbetar med varandra och med maskiner.
Tomas Lagerberg poängterar att det är viktigt att komma ihåg att data och information i sig inte har något värde. Det är vad man gör med informationen, hur man kan omvandla den till kunskap för att ta bättre beslut, som gör att värde kan skapas.
Industrier vill ha högre produktion och bättre kvalitet, ökad flexibilitet, lägre fasta och rörliga kostnader, ökad säkerhet för människor, maskiner och data – allt med mindre miljöpåverkan. Digitaliseringen måste ses i ljuset av detta.
Han jämför med smarta mobiler, där det inte är 4G i uppkopplingen och storleken på skärmen som egentligen skapar värdet för användarna, utan alla de nyttiga appar som underlättar våra liv. Tekniken är en möjliggörare, inte en lösning.
– Vi kallar det därför för Internet of things, services and people. För det handlar om att skapa helt nya värden för hur vi samarbetar med varandra och med maskiner, hur nya värden skapas och hur branschen utvecklas. Det handlar inte om blåtand och bandbredd.
Martin Kristensson, Director Connectivity Strategy på Volvo Cars, vet allt om kundvärde. I en ny Volvo finns det 120 datorer. Som företag ligger de långt fram med uppkopplade bilar och de har med tiden utvecklat hur deras modeller kan kommunicera med olika mobila applikationer. Du kan till exempel se var bilen är parkerad, hur mycket bensin tanken innehåller och tidsinställa motorvärmaren.
Och precis som Tomas Lagerberg säger är det kundvärdet som avgör när en viss teknik eller funktion ska utvecklas, men också Volvos varumärkeslöfte vägs in, att från och med år 2020 ska ingen dö eller skadas allvarligt i en ny Volvo.
– För femtio år sedan låg fokus på passiv säkerhet, att ha en säker bil när krocken sker. För tio år sedan handlade det om aktiv säkerhet, att förbereda bilen precis före krock. Nu jobbar vi med att motverka själva olyckssituationen, att den aldrig uppstår, genom att bilen kan samla in och analysera data, säger Martin.
Förändringen som vi nu börjar se blir lika kraftfull som den industriella revolutionen.
Han berättar hur de utvecklar Slippery road alert, en teknik där bilen har sensorer som känner av vägbanan, samlar in information om väglaget och skickar informationen vidare till bilarna bakom.
På så sätt skapas en databank i molnet om väglaget runtom i världen som alla bilar med Slippery road alert automatiskt plockar upp och informerar föraren om.
– Sedan finns många faktorer att ta hänsyn till, som integriteten. Insamlandet av data är anonymt. Det viktiga är att komma åt väginformation och inte informationen om vem som kör bilen. Därför anonymiseras information så ingen kan veta var just din bil befinner sig, så länge du inte vill det vill säga, säger Martin Kristensson.
Marco Annunziata, chefsekonom på General Electric, anser att förändringen som vi nu börjar se blir just lika kraftfull som den industriella revolutionen. De nya sensorerna kan se, höra och känna mycket mer, vilket genererar så mycket information att ”industriell data kommer att stå för 50 procent av all data i världen år 2020”.
I sitt TED-talk berättar han om hur denna information kommer till oss när vi behöver den, utan att vi behöver leta efter den. Felsökandet är en utdöende syssla:
– Det kommer att hjälpa oss vara mer proaktiva. Vi kan åtgärda fel i maskiner innan de dyker upp och ge service enligt ett satt schema utan att ödsla tid. Till slut landar vi på noll oplanerade driftstopp.
I flygbranschen, säger han, har man 10 procent förseningar och inställda flyg på grund av oplanerat underhåll. Det blir 68 miljarder kronor i extra kostnader utan att räkna in den stress och de missade möten passagerarna drabbas av.
Han berättar om en teknik som man kan installera i alla sorters flygplan. Ett självlärande system där planet kommunicerar med servicepersonal på marken, vilket gör att de redan långt innan ett plan landar vet om det behövs service och i så fall vilken denna service är. Flygplanet kan förutspå problem som inte en människa kan. Och det är inte så konstigt när man tänker efter. Vem känner sig själv bäst?
Framtidens medarbetare kommer vara mer som Iron man än som den vilt skruvande och fumlande Charlie Chaplin i Moderna Tider.
Elefanten i rummet då? Våra jobb. Kommer vi alla att ersättas av en algoritm?
– Nej, det kommer såklart inte att hända. Om man tittar tillbaka så ser man att det under flera hundra år skett en automatisering där jobb tas över av maskiner eller datorer. Ofta har fokus legat på att ersätta farliga, enformiga eller tråkiga arbetsuppgifter. Med teknikutvecklingen dyker i stället helt nya, spännande arbetsuppgifter upp, säger Tomas Lagerberg.
Marco Annunziata är inne på samma spår och menar att vi redan genomlevt mekaniseringen av jordbruket och automationen inom industrin och att sysselsättningen ökat under hela denna tid eftersom ”innovation handlar om tillväxt och det skapar nya behov och nya sorters jobb”.
Och det handlar inte bara om högutbildade specialister, jämför med hur enkelt ett barn lär sig en Ipad. Ny teknik gör avancerade uppgifter tillgängliga för medarbetare med olika slags kompetens.
– Framtidens medarbetare kommer vara mer som Iron man än som den vilt skruvande och fumlande Charlie Chaplin i Moderna Tider, säger Marco Annunziata.
En annan konkret aspekt med Internet of Things är att en billig medarbetare i ett låglöneland slutar bli ett konkurrensmedel. Med hjälp av modern teknik och digitalisering kan man se till att utveckla mer konkurrenskraftig produktion även i Europa och USA.
– Vi börjar se fler och fler exempel på företag som hämtat tillbaka sin produktion och även med detta lyckas sänka sina totala kostnader. Utan automation är detta omöjligt, säger Tomas Lagerberg.
PUBLICERAD I BEHIND THE SCENES #3/2015
