Två svenska tränare ska frälsa Afrika i sommarens fotbolls-VM. Men deras framgång kommer inte bara att bero på hur de formerar laget, utan också på hur de hanterar kulturkrockarna. I alla fall om vi ska tro kulturforskare Geert Hofstede.
När den holländske demoncoachen Guus Hiddink, år 2000, såg sitt sydkoreanska landslag på träningsplanen för första gången möttes han av en märklig syn. De yngre spelarna passade gärna till de äldre, oavsett om dessa befann sig i en bättre position eller inte.
Att inte göra så vore att visa brist på respekt.
Hiddink, holländare och van vid en väldigt hög grad av individualism, hade klivit rakt in i ett av världens mest hierarkiska samhällen. Lagets två första träningsmatcher slutade 0–5.
Ungefär vid samma tidpunkt insåg det sydkoreanska flygbolaget Korean air att de hade ett problem. Koreanernas starka tilltro till traditioner, regler och auktoriteter hade gjort att de låg i världstoppen när det kom till antal flygkrascher.
Andrepiloten vågade helt enkelt inte tillrättavisa förstepiloten när krisen närmade sig och när förstepiloten inte var i stånd att leva upp till sin starka auktoritet. Planen kraschade på grund av för dålig kommunikation.
Lösningen blev att de bytte språk i cockpit, till engelska.
“Kanske den största sensationen någonsin i ett världsmästerskap i fotboll”
Korean air baserade sin slutsats på statistik från Boeing. Denna byggde i sin tur på kulturforskare Geert Hofstedes forskning. Under 1960- och 70-talen jobbade Hofstede (också han holländare) med ett projekt för IBM. Utifrån enkätundersökningar undersökte han hur anställda i olika länder arbetade tillsammans och vad de hade för attityder till regler och auktoriteter.
Resultatet blev Hofstedes dimensioner som i dag är ett av de mest använda verktygen inom interkulturell kommunikation.
Guus Hiddink möblerade om i det sydkoreanska landslaget. Tidigare kunde spelare tas ut på grund av familjebakgrund, utbildning eller ålder. Nu lyfte Hiddink fram individen och det enskilda kunnandet som den enda viktiga kompetensen.
I hemma-VM 2002 inte bara vann Sydkorea sina första matcher någonsin i ett VM-slutspel, de tog sig också ända fram till semifinal och besegrade nationer som Portugal, Italien och Spanien på vägen: kanske den största sensationen någonsin i ett världsmästerskap i fotboll.
Men var det tack vare, eller trots, Hofstedes dimensioner?
– Hofstede hävdar att värderingar, vilka enligt honom är en av byggstenarna i ett samhälle, är kulturellt betingade och därför svåra att förändra. Jag vill hävda att så inte alls är fallet. För om de vore det så kan man ju undra om Guus Hiddink hade lyckats ta Sydkorea till semifinalen, säger Agneta Moulettes, forskare på Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
“Lazslo Bolöni, som jag hade som tränare i Rennes, var den största kontrasten till mig själv”
Både Hiddink och Korean air är exempel på hur värderingar går att förändra. De visar samtidigt hur Hofstedes stereotypa dimensioner går att använda för att åstadkomma just detta.
Den 11 juni börjar herrfotbolls-VM i Sydafrika. Guus Hiddink kommer inte att delta som färsk förbundskapten för Turkiet. Lars Lagerbäck ska däremot leda Nigeria och Sven-Göran Eriksson Elfenbenskusten.
Ska vi tro Hofstede bör de vara pålästa och auktoritära (hög maktdistans i Hofstedes dimensioner). Sveriges och Västafrikas dimensioner förhåller sig till varandra på samma sätt som Hollands förhåller sig till Sydkoreas, fastän kontrasten är ännu större.
Något som alltså har visat sig kunna vara en fördel. Det hävdar i alla fall Erik Edman, proffs i sex länder och tidigare vänsterback i svenska landslaget.
– Lazslo Bolöni, som jag hade som tränare i Rennes, var den största kontrasten till mig själv. Men från honom kände jag alltid ett enormt förtroende, vilket gjorde det lättare att acceptera en annorlunda syn i hans ledarskap jämfört med min egen inställning till saker, säger han.
Lazslo Bolöni växte upp i diktatorn Ceausescus Rumänien och ville ha stenkoll på allt. Rumänien går, enligt Hofstede, genom taket när det gäller acceptans av starka auktoriteter och struktur (maktdistans och osäkerhetsundvikande).
Men att säga hur människor i en annan kultur ”är”, är förstås väldigt vanskligt, även om det, som Hofstede påpekar, handlar om stereotyper. Bland annat har hans modell anklagats för att idealisera västerländska synsätt.
– Hofstedes modell vilar på en västerncentrisk grund. För att sätta oss över andra kulturer har vi konstruerat en bild av västerländska kulturer där vi framstår som mer fördelaktiga, säger Agneta Moulettes.
Hofstede säger, i motsats till kritikerna, att han inte påstår att någon del av hans skala är bättre och någon sämre. Ett exempel på det skulle kunna vara det extremt strukturerade Portugal (högt osäkerhetsundvikande) och det fritt flödande Holland (hög individualism och lågt osäkerhetsundvikande), bägge små nationer med lika stora framgångar i fotboll.
“År 2004 stod grekerna för en mullrande skräll”
Många fotbollsnationer som många ser som fria och kreativa – till exempel Brasilien, Spanien, Portugal – är enligt Hofstede länder med stark tro på struktur, där framgångarna är mycket mer genomarbetade än vi kanske tror (högt osäkerhetsundvikande och medelhög maktdistans).
Ett annat exempel är Grekland. År 2004 stod grekerna för en mullrande skräll när de vann de europeiska mästerskapen i Portugal. I Hofstedes forskning är Grekland det mest regeltrogna landet i världen (högst osäkerhetsundvikande), och den tyske coachen Otto Rehhagel tycks ha utnyttjat detta.
Till en början fick han kritik för sin enformigt defensiva och gammalmodiga fotboll, men svarade: ”En coach bör anpassa sin taktik efter de tillgängliga spelarnas egenskaper.”
Hofstedes dimensioner
Maktdistans
I vilken utsträckning människor med mindre makt accepterar att makten är ojämlikt fördelad.
Individualism
I vilken utsträckning människor är integrerade i grupper. I andra änden av skalan finns kollektivism.
Maskulinitet
Hur rollerna fördelas mellan män och kvinnor. I andra änden av skalan finns femininitet.
Osäkerhetsundvikande
Hur mycket ett samhälle tolererar osäkerhet och otydlighet. Hur bekväma människor är i strukturerade eller ostrukturerade situationer.
Läs mer på: www.geert-hofstede.com
PUBLICERAD I MODERN PSYKOLOGI
2 Comments